Saknad...
Saknad är vad som finns hos mig idag..
Kanske är det så att saknaden jag känner har att göra med mitt allmäntillstånd?
Men denna underbara ponny, herregud vad jag saknar dig!!
Safir, så butter och ovillig att lita på nya människor i början. Och så otroligt tillitsfull när du lärde känna oss. Du och Amanda växte ihop så fantastiskt fint och du lärde henne att våga prova nya saker...
Du underbara Safir, du är nu och för alltid i våra hjärtan!!
Du togs ifrån oss alldeles förtidigt!!
Den natten innan du somnade in var du inne hos oss alla och tog adjö..
Jag vet det för jag såg dig ligga hos Amanda en sväng och nästa gång jag kikade in till barnen fanns du vid Hannas sida...
När jag och Henrik gick och la oss följde du med in och la dig vid dörren hos oss... du brukade aldrig sova hos oss...
När sedan morgonen kom så vaknade Leon av att du låg inne hos honom.. Ingen av oss tänkte nog på det just då men när timmarna gick och du låg kvar i källaren... barnen var i skolan.. Då ropade du på mig, Henrik och Hanna i ett så hjärtskärande skrik.. Vi for ner för trappan för att hitta dig liggandes på sidan..
Du försökte så tappert resa på dig men kroppen svarade inte som du var van vid...
Jag tog ditt huvud i mina händer medans Hanna klappade dig och Henrik höll en lugnande hand vid dina bakben som försökte hjälpa dig att resa dig...
Allt blev lugnt du slutade försöka mer och några sekunder senare tog du ditt sista andetag....
Vi bar upp dig så att Tango fick ta adjö.. han la sig nära nära och bara låg där.... Sedan fick du ligga en stund på din favoritplats på soffan!
Du är så otroligt saknad!!
Zantana, när jag såg henne första gången var jag kär!!
Men hon ville inte att att man red henne så det var ett svårt dilemma...
Ridningen var vissa gånger alldeles underbar och hon var from som ett lamm för att nästa gång slänga av mig så jag landade på akuten för att mina ben inte lydde mig...
Men jag älskade henne... Jag älskar henne och jag är så fantastiskt glad att hon är där hon hör hemma nu!
Ingen mer ridning utan en skön avkopplande miljö med massor av hästar runt omkring henne...
Och det bästa är nog den lilla hingsten som inte vill gå från hennes sida....
Jag är glad att hon blev hittad av en så fantastisk människa som har ett så otroligt kunnande och engagemang
att jag ser inte Zantanas vistelse hos mig som hemma utan där hon är nu det är hemma.. Alla platser hon fått stå ut med var bara hållplatser till att komma dit!! Tack snälla Anna för att du hjälpt min första häst hitta sin plats i livet!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar