att stå och kolla på när brasan brinner ner och vänta på att fyrverkeriet ska starta...
Det är ju väldigt mysigt tycker jag trots att jag klarar mig utan det!
Tidigare på eftermiddagen var jag ute hos Reddan och vi red vår första runda i skogen själva!
Det var så härligt i solens sken och fågelns sånger i öronen!
Vi fick bara ett stopp och det var i början då det kom ett gäng galopperandes från andra hållet...
Men Reddan bara stod där han var inte alls svår att komma igång eller nått! ( stolt)
Testet var ju att se om han skulle gå igenom det höga snåren utan en annan häst som gick före och han bara gick på!!
Åhh jag är så stolt att jag nästan spricker, är så himla skönt att ha tiden orken och möjligheten att växa ihop med denna fantastiska häst som numera kallas min flytväst!
Är verkligen glad att mina mediciner hjälper mig men jag är oxå så glad att jag flyttade Reddan närmare mig så jag har mer möjlighet att träffa honom oftare!
Nu är det snart dax för stallet... tror jag ska ta med lite fika om att ifall där finns fler som är där ute så är det trevligt med en fikastund och lite prat om hur det är!
Det gillar jag jättemycket här! Man har tid för varann, i mitt förra stall så var det bara vissa som man hade det så med...
Jag saknar Carina, Anton och Lasse och Jeffe!
Men jag saknar inte de små leriga hagarna och den långa vägen till stallet.
Mitt mål är att jag och Reddan ska träna upp oss så att vi kan börja ta lektioner av Carina igen!
// Lindha
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar