Det har alltid funnits där i mitt bakhuvud. Trotts att jag inte tänkt på det eller min syster så mycket fram tills i Augusti. Då var vår mamma nere för att fira min födelsedag och hon tog upp att min syster ville träffa mig och att hon försöker reda ut sitt liv.
Jag funderade ganska länge på ifall jag kunde göra detta och jag talade med Henrik mycket.
Vi kom fram till att naturligtvis skulle vi det.
Tyvärr blev det inget av att vi träffades den gången men vi höll lite kontakt på Fb.
Men nu så har det äntligen hänt. Igår var jag och familjen i Markaryd för att träffa henne och hennes sambo.
Det var ganska märkligt... jag var nervös för hur det skulle vara att träffa henne men när vi kom fram så var det första jag gjorde att ge henne en kram!
Det kändes som det var igår vi sågs senast.. ändå är det många år sedan sist och vi båda har gått igenom olika prövningar i våra liv.
Det var för länge sedan hon lärde mig en läxa som jag tagit med mig hela livet.
Jag provade en bit från hennes liv och det resulterade i att jag blev så himla dålig och jag skulle aldrig ha klarat mig igenom detta utan att ha haft henne vid min sida. Trotts att detta var hennes verklighet och hennes erfarenhet var totalt annorlunda så såg hon att det jag kände och hur jag mådde var fel.
Vi hade hunnit ut när allt kom över mig och då blev jag liggandes..
Jag låg faktiskt på en parkbänk och Syrran sprang skyttetrafik för min skull. Det var mineralvatten och bananer för att jag skulle få i mig mat och vätska.
När vi kom hem så la jag mig för att allt snurrade så intensivt..
Jag mådde verkligen pyton och framför allt mådde jag pyton för att jag var väldigt rädd att det jag lovat göra dagen efter var i riskzonen..
Jag vet att syrran berättade vad hon tyckte var bra för att få lite stabilitet i hela situationen men det var inget för mig tyckte hon.
Och jag höll med, aldrig mer vill jag testa detta eller känna som jag kände!!!
Jag kom faktiskt iväg på min utflykt med en liten person som jag verkligen avgudar, jag var fortfarande yr men jag blev bättre allt eftersom dagen gick och vi fick en helt underbar dag på Ölands djurpark.
Igår när vi träffades frågade hon om jag kom ihåg denna händelse för så länge sedan....
Ja, det gör jag... hur skulle jag kunna glömma en livserfarenhet som hon gav mig när hennes liv såg annorlunda ut. En livserfarenhet som gjorde att mina val blev så mycket lättare att ta vad gäller narkotika, sprit och tobak.
Så trotts alla hennes motgångar i livet så kommer jag att finnas där för henne när hon vill förändra sitt liv och jag kommer att finnas där så för henne om hon behöver stöd.
Hon är min syster och hon lärde mig hur jag inte vill att mitt liv ska se ut.
Nu vill hon inte heller ha det livet och jag är så glad för hennes skull, det kommer säkert prövningar och jag vet att hon kommer klara det!!
Jag är väldigt glad att ha min storasyster närmre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar